Förmågor:
Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Kunskapskrav:
*Berättar om några naturvetenskapliga upptäckter.
* Du kan söka information, använda olika källor och för resonemang om källornas användbarhet.
* Visar kunskaper om biologiska sammanhang
* Ger exempel på och beskriver dessa sammanhang
* Använder biologins begrepp
Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Kunskapskrav:
*Berättar om några naturvetenskapliga upptäckter.
* Du kan söka information, använda olika källor och för resonemang om källornas användbarhet.
* Visar kunskaper om biologiska sammanhang
* Ger exempel på och beskriver dessa sammanhang
* Använder biologins begrepp
Begreppslista:
allätare köttätare växtätare rovdjur bytesdjur tillförlitlig källa |
naturtyp
boplats |
ekosystem
näringskedja näringsväv framgångsrika djur ekosystemtjänster |
Ekologi
-samspelet mellan levande organismer och icke levande faktorer (den miljö de lever i).
-förklarar hur allt levande hänger ihop.
Ekosystem
- ett avgränsat område i ekologin där organismer och icke levande faktorer finns och samspelar.
Exempel på stora ekosystem
barrskog - Tajgan
öknar - Sahara
slätter - Savannen
djungel - Amazonas
bergskedjor - Himalaya
Andra stora ekosystem kan finnas i en sjö, damm, floder, skog, äng, fjäll och våtmark.
Icke levande faktorer
Ljus, nederbörd (regn, snö), berggrund, jord, temperatur och vind är icke levande faktorer som påverkar vilja djur och växter som finns i ekosystemet. Exempel på icke levande faktorer i staden kan vara elektriskt ljus, förhöjd temperatur på grund av elektricitet, uppvärmning av våra hus eller fabriker, restauranger (vårt näringsliv i staden).
Kretslopp
De icke levande sakerna har egna kretslopp som förklarar hur dessa ämnen finns i olika former.
Exempel: Vattnets kretslopp, kolets kretslopp
Näringskedjor
De levande organismerna ingår i olika näringskedjor. Dessa förklarar förenklat vem som äter vem eller vad och var engergin kommer ifrån. Växterna kallas producenter för de är de som producerar energin tillsammans med solen. De djuren som äter växterna kallas förstahandskonsumenter efter som de är de första som konsumerar (äter). De djuren som äter förstahandskonsumenterna kallas andrahandskonsumenter och så vidare. De djuren som ingen annan äter i näringskedjan kallas toppkonsumenter. När toppkonsumenterna dör bryts de ner av nedbrytarna (destruenterna).
I staden kan visa förstahandskonsumenter och andrahandskonsumenter sakna fiender och därför just där och då agera toppkonsumenter. Näringskedjor ser väldigt olika ut beroende på vilket ekosystem de lever i.
Näringsväv
Näringsvävar kopplar ihop näringskedjorna med varandra då flera djur och växter kan ingå i flera näringskedjor. Se filmen nedan.
Näringspyramider
De visar hur mycket energi som går åt för varje steg i en näringskedja.
Ekosystemstjänster
Ekosystemet hjälper människan och gör oss olika tjänster. Vi tar honung från humlor och bin. Träden, buskarna och växterna renar vår luft, vi får syre och en renare luft. I staden är det just producenterna som däremot får en otjänst då våra avgaser och föroreningar samlas upp i dem och de kan bli sjuka. Vi får frukt och bär ifrån producenterna, tack vara insekters hjälp med pollinering. Av träden gör vi möbler, har ved att elda med och tillverkar papper. Vi kan även få kött ifrån djuren. Marken och berglagren renar vårt dricksvatten.
Anpassningar
Djuren och växterna är anpassade efter det ekosystem de lever i. En kamel klarar sig i öknen och kan fortplanta sig där. En delfin har bra förutsättningar att klara sig i havet. Det hade inte gått så bra tvärtom. Man kan också säga att de djur och växter med bäst förutsättningar att klara den miljö de lever i överlever och kan fortplanta sig. De djur och växter som har sämre förutsättningar dör ut eller flyttar.
En anpassning - nya boplatser i staden
I staden har många djur flyttat in och lärt sig leva med människorna. Fiskmåsar har flyttat ifrån klipplandskapet och in bland höghusen, som liknar klipplandskapen men är varmare och ljusare. Duvorna har lämnat bergen och klipporna med för att bo i staden. Andra djur har flyttat in i tunnelbanorna istället för grottorna. Talgoxar och blåmesar flyttar in i gamla askkoppar eller hål i en lyktstolpe istället för att bygga bon i buskar i naturen där det finns fler fiender. Svalorna har flyttat in under bensinmackarnas tak eller till och med under taket på en färja.
En annan anpassning - tillgången på mat i staden
I staden finns det större tillgång på mat istället för fisken man fångade kanske snabbmatsrester och matrester i soporna är mer tillgängligt och lättare att "fånga".
Framgångsrika djur
En del djur i staden är extra framgångsrika. Man menar att djuren förökat sig och blivit många fler. Värmen och elektriciteten i staden gör att arten kan få fler kullar varje år och bristen på rovdjur gör att fler överlever. Tillgången på mat - matrester eller insekter som också finns fler på grund av elektrisk värme och ljus - gör också djuren framgångsrika. Exempel på framgångsrika djur är råttor, duvor, kråkfåglar och fiskmåsar. Duvorna är så många att människan får skjuta bort en del. I Malmö har vi även problem med för många gäss eller vilda tamkatter.
Duvhöken är det rovdjuret som flyttat in i förorten och fler av deras ungar överlever också och hjälper till att få ordning i stadens ekosystem.
Evolution
Ibland sker små förändringar hos en specifik växt eller ett djur. En del förändringar gör att organismen blir sjuk eller inte överlever men ibland sker förändringar som gör att organismen klarar sig ännu bättre. Om denna organism fortplantar sig och dess avkomma får samma förändring så kan hela arten förändra sig till det bättre eller så kan det bildas en ny art. På så vis förändras ekosystem hela tiden och ibland världen. Ibland påverkas organismerna av ickelevande faktorer som en kraftig storm, skogsbrand, klimatförändringar eller förändringar som vi människor gör. Detta kallas evolution.
När vi människor bygger städer förändrar vi och skapar ett nytt ekosystem. Djuren och växterna som förändrar sig och anpassar sig kan på sikt påverka evolutionen!
-samspelet mellan levande organismer och icke levande faktorer (den miljö de lever i).
-förklarar hur allt levande hänger ihop.
Ekosystem
- ett avgränsat område i ekologin där organismer och icke levande faktorer finns och samspelar.
Exempel på stora ekosystem
barrskog - Tajgan
öknar - Sahara
slätter - Savannen
djungel - Amazonas
bergskedjor - Himalaya
Andra stora ekosystem kan finnas i en sjö, damm, floder, skog, äng, fjäll och våtmark.
Icke levande faktorer
Ljus, nederbörd (regn, snö), berggrund, jord, temperatur och vind är icke levande faktorer som påverkar vilja djur och växter som finns i ekosystemet. Exempel på icke levande faktorer i staden kan vara elektriskt ljus, förhöjd temperatur på grund av elektricitet, uppvärmning av våra hus eller fabriker, restauranger (vårt näringsliv i staden).
Kretslopp
De icke levande sakerna har egna kretslopp som förklarar hur dessa ämnen finns i olika former.
Exempel: Vattnets kretslopp, kolets kretslopp
Näringskedjor
De levande organismerna ingår i olika näringskedjor. Dessa förklarar förenklat vem som äter vem eller vad och var engergin kommer ifrån. Växterna kallas producenter för de är de som producerar energin tillsammans med solen. De djuren som äter växterna kallas förstahandskonsumenter efter som de är de första som konsumerar (äter). De djuren som äter förstahandskonsumenterna kallas andrahandskonsumenter och så vidare. De djuren som ingen annan äter i näringskedjan kallas toppkonsumenter. När toppkonsumenterna dör bryts de ner av nedbrytarna (destruenterna).
I staden kan visa förstahandskonsumenter och andrahandskonsumenter sakna fiender och därför just där och då agera toppkonsumenter. Näringskedjor ser väldigt olika ut beroende på vilket ekosystem de lever i.
Näringsväv
Näringsvävar kopplar ihop näringskedjorna med varandra då flera djur och växter kan ingå i flera näringskedjor. Se filmen nedan.
Näringspyramider
De visar hur mycket energi som går åt för varje steg i en näringskedja.
Ekosystemstjänster
Ekosystemet hjälper människan och gör oss olika tjänster. Vi tar honung från humlor och bin. Träden, buskarna och växterna renar vår luft, vi får syre och en renare luft. I staden är det just producenterna som däremot får en otjänst då våra avgaser och föroreningar samlas upp i dem och de kan bli sjuka. Vi får frukt och bär ifrån producenterna, tack vara insekters hjälp med pollinering. Av träden gör vi möbler, har ved att elda med och tillverkar papper. Vi kan även få kött ifrån djuren. Marken och berglagren renar vårt dricksvatten.
Anpassningar
Djuren och växterna är anpassade efter det ekosystem de lever i. En kamel klarar sig i öknen och kan fortplanta sig där. En delfin har bra förutsättningar att klara sig i havet. Det hade inte gått så bra tvärtom. Man kan också säga att de djur och växter med bäst förutsättningar att klara den miljö de lever i överlever och kan fortplanta sig. De djur och växter som har sämre förutsättningar dör ut eller flyttar.
En anpassning - nya boplatser i staden
I staden har många djur flyttat in och lärt sig leva med människorna. Fiskmåsar har flyttat ifrån klipplandskapet och in bland höghusen, som liknar klipplandskapen men är varmare och ljusare. Duvorna har lämnat bergen och klipporna med för att bo i staden. Andra djur har flyttat in i tunnelbanorna istället för grottorna. Talgoxar och blåmesar flyttar in i gamla askkoppar eller hål i en lyktstolpe istället för att bygga bon i buskar i naturen där det finns fler fiender. Svalorna har flyttat in under bensinmackarnas tak eller till och med under taket på en färja.
En annan anpassning - tillgången på mat i staden
I staden finns det större tillgång på mat istället för fisken man fångade kanske snabbmatsrester och matrester i soporna är mer tillgängligt och lättare att "fånga".
Framgångsrika djur
En del djur i staden är extra framgångsrika. Man menar att djuren förökat sig och blivit många fler. Värmen och elektriciteten i staden gör att arten kan få fler kullar varje år och bristen på rovdjur gör att fler överlever. Tillgången på mat - matrester eller insekter som också finns fler på grund av elektrisk värme och ljus - gör också djuren framgångsrika. Exempel på framgångsrika djur är råttor, duvor, kråkfåglar och fiskmåsar. Duvorna är så många att människan får skjuta bort en del. I Malmö har vi även problem med för många gäss eller vilda tamkatter.
Duvhöken är det rovdjuret som flyttat in i förorten och fler av deras ungar överlever också och hjälper till att få ordning i stadens ekosystem.
Evolution
Ibland sker små förändringar hos en specifik växt eller ett djur. En del förändringar gör att organismen blir sjuk eller inte överlever men ibland sker förändringar som gör att organismen klarar sig ännu bättre. Om denna organism fortplantar sig och dess avkomma får samma förändring så kan hela arten förändra sig till det bättre eller så kan det bildas en ny art. På så vis förändras ekosystem hela tiden och ibland världen. Ibland påverkas organismerna av ickelevande faktorer som en kraftig storm, skogsbrand, klimatförändringar eller förändringar som vi människor gör. Detta kallas evolution.
När vi människor bygger städer förändrar vi och skapar ett nytt ekosystem. Djuren och växterna som förändrar sig och anpassar sig kan på sikt påverka evolutionen!